Båda mina trumhinnor har inflammeras och fram tills idag har jag vägrat penicillin, trots att det är som om någon tagit två glas över öronen.
Det finns verkligen inga förmildrande omständigheter med att spendera veckor utan att höra ordentligt, även om jag försökt göra det till en positiv grej (på festivalen var t ex öronproppar överflödigt). Eventuellt är det ren överlevnandsstrategi, men idag lyckades ingenting lura mig. Det gjorde outhärdligt ont att vakna, och det var inte ens vidare behagligt att somna om. Så penicillin it was.
För att glädja mig så tog jag på mig en pirathatt.
För att glädja Emelie hade jag den när vi handlade på maxi.
För att glädja ungar i vagnar så gjorde jag honnör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar