118.

Eftersom att man alltid önskar personerna man älskar att dom ska få komma ut i världen och se den, fast helst jävligt nära - så for jag och Emelie till Rom. Eftersom att vi gillar att resa var detta allt annat än ett mount everest. Inte ens Emelies gluten- och mjölk-allergi satte käppar i hjulet. Italien har ju dessutom känts som en bra idé i flera år, så sagt och gjort liksom.

Lenaste håret i världen. Vill ba' klappa meeeer.

Mitt i att jag tog på massa skulpturers näsor för tredje dagen i rad så började jag må lite illa. Nu i efterhand undrar jag om det var vattnet. Vidrigt. Emelie gav mig i alla fall glass och det gick över.

OBS ej detta vatten

Jag uppdaterar här i ungefär samma takt som gamlingar går. Men ni får hålla ut. Som vilken annan labilt funtad människa innebär mina projekt att man inte riktigt vet när saker händer i framtiden.